Recension av Cilo Kyano C2: Kraftfull motor – litet batteri – väl avrundat koncept?

Test / El-MTB: Med Kyano C2 återvänder det traditionella schweiziska märket Cilo till segmentet för el-mountainbikes och väljer en strategi som medvetet positionerar sig mellan de etablerade kategorierna. Istället för att förlita sig på ett rent ljusassistanssystem eller en klassisk fulleffektsmaskin kombinerar Kyano C2 en kraftfull Shimano EP801-motor med ett kompakt 400 Wh-batteri. Målet är att förena det bästa av två världar: låg vikt och smidig hantering utan att offra full kraft i klättringar. Vi testade grundligt 160 mm endurocykeln med sin kolfiberram.

Cilo: Återfödelsen av ett traditionellt varumärke

Många cykelentusiaster förknippar främst namnet Cilo med en lång historia inom landsvägscykling. Det schweiziska märket grundades på 1920-talet och var en del av klungan i årtionden. De firade många framgångar under 70- och 80-talen, bland annat i Tour de France. Efter konkurs och år av inaktivitet försöker märket nu en nylansering – men i ett helt annat segment. Nya Cilo fokuserar helt på marknaden för elmountainbikes.

Portföljen är modern och Kyano C2 representerar toppen inom endurosegmentet. Det är en cykel som sticker ut inte bara konceptuellt utan även visuellt, och som syftar till att differentiera sig från den nuvarande monotonin av el-MTB.

Konceptet bakom Cilo Kyano C2: Motor med full effekt möter lättviktsbatteri

Hjärtat i Kyano C är utan tvekan dess drivkoncept. Medan marknaden alltmer delas upp i två läger – lätta cyklar med motorer runt 50–60 Nm (som TQ, Fazua eller Bosch SX) och tunga fullmotorcyklar med stora batterier – placerar Cilo Kyano C precis mittemellan.

Cilo använder Shimano EP801, en fullfjädrad motor med 85 Nm vridmoment och 600 watt toppeffekt. Denna drivs av ett avsiktligt litet batteri på 400 Wh som är integrerat i diagonalröret.

Denna metod har ett tydligt mål: att minska vikten och uppnå lägsta möjliga tyngdpunkt. Testcykeln i storlek L väger 21,4 kilogram – en respektabel siffra för en e-enduro med 160 mm slaglängd och fullt vridmoment, även om den inte slår några viktrekord.

För cyklister som prioriterar räckvidd framför varenda gram erbjuder Cilo systermodellen Kyano HC. Denna modell har en mycket likartad ram men har ett större 708 Wh-batteri, som också är avtagbart – en välkommen funktion för touringcyklister och de som laddar sina cyklar hemma. För C-modellen som testas här finns en valfri 200 Wh-räckviddsförlängare tillgänglig, som passar i flaskhållaren och ökar den totala kapaciteten till 600 Wh.

Kolfiberramen på Cilo Kyano C2 i detalj

Kyano C2 är baserad på en ram helt i kolfiber; både huvudramen och bakre triangeln är tillverkade av kolfiber. Designen är slående och har organiska, böljande linjer som visuellt skiljer cykeln från många konkurrenter.

Design och fokus

Hela ramkonstruktionen är optimerad för lägsta möjliga tyngdpunkt. Alla tunga komponenter – motor, batteri och den lågt monterade dämparen – är koncentrerade i vevlagrets område. Även den valfria räckviddsförlängaren är placerad djupt inne i ramtriangeln. Denna layout lovar en stabil och kontrollerad körning på stigen.

Ramfunktioner och kinematik

Cilo utrustar Kyano med 160 mm slaglängd både fram och bak. Enligt tillverkaren är bakfjädringens kinematik optimerad för effektivitet: 100 % anti-squat är utformad för att förhindra pedalbockning, medan 50 % anti-rise säkerställer aktiv fjädring vid inbromsning.

Genomtänkta detaljer sticker ut: Sadelröret är kort och erbjuder ett exceptionellt djupt insticksdjup. En 230 mm dropper-sadelstolpe passar enkelt in i testcykeln i storlek L – en välsignelse för längre cyklister och branta nedförsbackar. Standover-höjden är också extremt låg (ca 729 mm för storlek L), vilket ger gott om rörelsefrihet och självförtroende i teknisk terräng. Baktriangeln har generösa skydd på kedjestag och sadelstag.

Kritik av ramverket

Trots sina väl genomtänkta detaljer har ramen vissa nackdelar. Cilo följer den nuvarande trenden med helt integrerad vajerdragning, där alla kablar och slangar dras genom styrlageret in i ramen. Även om denna lösning skapar ett rent utseende, gör den underhållet, särskilt byte av styrlager, onödigt komplicerat.

En annan kritikpunkt gäller ramskyddet: Medan baktriangeln är väl skyddad saknar diagonalröret ett skydd. Kolfiberramen är därmed utsatt för stenskott underifrån.

Geometri: Modern enduro-layout

Cilo klassificerar tydligt Kyano som en endurocykel, och geometridata bekräftar till stor del detta påstående. Cykeln använder en mullet-uppsättning med ett 29-tumshjul fram för vältprestanda och ett 27,5-tumshjul bak för smidighet.

Geometrin är modern och subtilt nedförsbackeorienterad:

• Styrvinkel: 64,5 Grad
• Sitsvinkel: Mycket brant 77,3 grader (i storlek L)
• Utgivning: Lång (501 mm i storlek L)
• Kedjestag: 440 mm (konstant för alla storlekar)

Kombinationen av en lång huvudram och (för en el-MTB) kompakta kedjestag lovar stabilitet i höga hastigheter, i kombination med en smidig bakdel. Den branta sadelvinkeln placerar cyklisten i en central och effektiv position för branta klättringar. Kyano C erbjuds i tre ramstorlekar (S, M, L).

Utrustningsvarianter och priser

Cilo Kyano C erbjuds i tre utrustningsvarianter, med priser i premiumsegmentet.

Toppmodellen Kyano C2 (8 499 €)

Toppmodellen C2, som vi testade, kostar 8 499 euro och är smart och prestandainriktad utrustad.

• Landningsställ: För fjädringen förlitar sig Cilo på Fox Performance Elite-serien, som funktionellt sett är likvärdig med Factory-serien men saknar Kashima-beläggningen. En Fox 36 med 160 mm slaglängd och den mycket lovordade Grip X2-dämparen hanterar framhjulen. En Fox Float X luftstötdämpare ger dämpning bak.
• Kör: Växlingen hanteras av en mekanisk Shimano XT 12-växlad grupp. Med tanke på priset på 8 500 euro verkar en mekanisk XT-drivlina något undermotoriserad år 2025, då elektronisk växling ofta är standard i den här klassen.
• Bromsar: Bromsningen hanteras av robusta Shimano XT fyrkolvsbromsar och 203 mm IceTech-skivbromsar fram och bak.
• pumphjul: Cilo använder ett solidt aluminiumhjulset, DT Swiss HX1700.
• däck: De valda däcken är en Schwalbe-kombination av Magic Mary (fram) och Big Betty (bak), båda i den mjuka gummiblandningen och med Super Trail-höljet.
• Cockpit/Stöd: Ett Raceface Era-styre i kolfiber och Limotec H1 Vario-sadelstolpe (230 mm slaglängd i längdriktningen) kompletterar paketet.

De billigare modellerna

Under C2 finns en modell som kostar runt 7 000 euro, utrustad med funktioner som Fox Rhythm-fjädring, DT Swiss H-1900-hjul och en Deore/SLX/XT-komponentblandning. Instegsmodellen, som kostar 5 500 euro, använder en Suntour-fjädring, Deore-komponenter och den tyngre, mindre kraftfulla Shimano EP6-motorn.

Prissättningen är ambitiös överlag, särskilt för ett märke som fortfarande återetablerar sig inom el-MTB-segmentet. Å andra sidan får du en visuellt och konceptuellt unik cykel som på ett trevligt sätt sticker ut från mängden.

Cilo Kyano C2 i praktiken

Kyano C2 testades på de utmanande lederna runt Finale Ligure, som erbjuder idealisk terräng för en 160 mm endurocykel.

Drivsystem och räckvidd

Cilo levererar cykeln med två förkonfigurerade motorprofiler. En profil ("Pure") är mer inriktad på "lätt assistans" och minskar effekten för att maximera räckvidden för 400 Wh-batteriet. Den andra profilen ("PurePower"), som främst användes i testet, erbjuder sju fint graderade stödnivåer, från ett minimalt Eco-läge till fullt Boost-läge med 85 Nm vridmoment.

Shimano EP801 visar sin ålder i vissa detaljer – till exempel stängs displayen av under laddning, vilket gör det omöjligt att kontrollera batterinivån. Dess prestanda är dock bevisad.

I ett sportigt praktiskt test (med relativt hög ansträngning från föraren) nådde 400 Wh-batteriet en återstående kapacitet på 5 procent på en sträcka på över 30 kilometer och cirka 960 höjdmeter (främst branta grusbackar). Detta visar att batteriet är tillräckligt för en sportig cykeltur efter jobbet, men för långa dagsturer blir en räckviddsförlängare eller en mycket ekonomisk körstil avgörande.

Uppförsbackeprestanda

Cilo överraskade oss positivt i klättringen. Trots den långa huvudramen (501 mm räckvidd) och kompakta 440 mm kedjestag – en kombination som ofta leder till framhjulslyft – klättrar Kyano C2 fantastiskt bra. Nyckeln till detta är den branta sadelvinkeln, som placerar cyklisten långt fram och centralt över vevlagret. Framhjulet förblir tillförlitligt plant, även i branta backar. Den 100 % anti-squat-kinematiken, i kombination med motorn, säkerställer effektivt grepp.

Hantering och fjädring i nedförsbackar

Kyano C2 glänser dock verkligen i nedförsbackar, särskilt i höga hastigheter.

Hanteringen är cykelns utmärkande egenskap. Den extremt låga och centrala tyngdpunkten märks tydligt på stigen. Cykeln känns otroligt stabil och balanserad, utan att kännas tung varken fram eller bak. Den utstrålar en hög grad av självförtroende och kontroll. Denna balanserade känsla gör att Kyano C2 känns betydligt lättare än dess vikt på 21,4 kg antyder.

Valet av Fox 36-gaffeln är intressant. Medan den styvare Fox 38 ofta används i enduroklassen, passar 36:an in i helhetskonceptet bra. Den sparar vikt och erbjuder en viss grad av flexibilitet, vilket kan minska armtrötthet i långa, tuffa nedförsbackar. Den kan vara för liten för tyngre cyklister eller renodlad tävling, men det är ett smart val för sportig stigkörning.

Bakänden med Float X-dämparen är lite fast. Om du letar efter en mjuk "soffa" är det här inte cykeln för dig. Bakfjädringen erbjuder gott om stöd, tydlig feedback från terrängen och uppmuntrar till en aktiv, sportig körstil. Den vältrar sig inte och erbjuder bra reserver för hårda stötar.

Kritik: Ljudnivå

Den största kritiken i testet var ljudnivån. Shimano EP801-motorn är alltid hörbar i uppförsbacke, även vid de lägsta assistansnivåerna. Dedikerade ljusassistansmotorer har en fördel här.

Allvarligare var dock dess beteende i nedförsbackar: motorn i testcykeln skallrade och klapprade högt över gupp. Detta "Shimano-klackande" är ett känt, om än variabelt, problem med EP801-drivenheten. På den testade C2:an var det så uttalat att det avsevärt förringade det övergripande högkvalitativa intrycket och körglädjen på de tuffa stigarna i Finale Ligure.