Recension: SDG Thrice kommer med ett tydligt löfte: gott om grepp för lite pengar. För strax under 20 euro kombinerar den funktioner som en enkelklämmedesign och en väl genomtänkt hybridprofil, som vanligtvis bara finns på dyrare modeller. Med en fjäderlätt vikt på 106 gram är den också en riktig lättviktare. Vårt test avslöjar om denna prisvärda mästare lever upp till sina löften på stigen och var de oundvikliga kompromisserna ligger.
Mått och form
- Vikt: 106 g
- Diameter: 33 mm
- Lange: 135 mm
- pris: 19,99 €
- Färger: Svart, blå, röd, grön, orange, turkos, lila
SDG Thrices specifikationer är imponerande. Med sina 106 gram är den anmärkningsvärt lätt för att vara ett låsbart grepp, och priset på under 20 euro positionerar den aggressivt på marknaden. Känslan av greppet avslöjar dock varför priset är så lågt. Hantverket är funktionellt, men inte av hög kvalitet. Den integrerade låsringen är tillverkad av plast, och det finns några små tillverkningsfel på greppkroppen. Dessa är rent kosmetiska fel som inte påverkar funktionen men betonar produktens budgetvänliga karaktär.
Greppdesignen är dock verkligt smart. SDG kombinerar här olika beprövade element. På insidan, där handflatan vilar, används längsgående ribbor för att ge dämpning. För fingrarna på undersidan finns en beprövad våffelstruktur (i form av SDG-logotypen) som förbättrar greppet. Formen är klassiskt rund, utan uttalad ergonomi, vilket gör den lämplig för många handformer.
På spåret: SDG tre gånger
I praktiken levererar SDG Thrice en solid prestanda – med ett viktigt förbehåll. När den bärs med handskar är greppet utmärkt över hela linjen. Den är inte för mjuk, ger bra, direkt feedback från marken och de olika slitbanezonerna säkerställer ett säkert grepp. Dämpningen är helt tillräcklig för ett grepp i den här klassen, men inte riktigt i nivå med dyrare komfortinriktade grepp.
Problem uppstår dock vid körning utan handskar i vått underlag. Det är här svagheten hos de längsgående ribborna i handflatan blir tydlig. Eftersom de löper i körriktningen erbjuder de lite motstånd mot vridrörelser. I detta område blir handen obehagligt hal i vått underlag, vilket märkbart minskar greppet. Våffelstrukturen på fingrarna, å andra sidan, fungerar bra även i vått underlag. Därför kommer de som kör uteslutande med handskar knappast att märka denna brist. För purister är det dock en relevant punkt.
