Cykelåret 2013 kunde inte ha varit mer spännande. Att sätta ihop en topp 10 av de mest imponerande ögonblicken är inte så lätt.
Låt oss bara komma ihåg den första etappen av Tour de France. Några kilometer från mål råder förvirring i fältet. Lagbussen Orica-GreenEdge har fastnat under målbågen och sprinterlagen stannar. Resultatet är ett allvarligt fall. Marcel Kittel (Argos-Shimano) från Arnstadt kunde undvika fallet och säkrade förutom dagens seger även de gula, gröna och vita tröjorna. [Länk].
Eller låt oss tänka på den fjärde etappen av Tour of Poland. Amerikanen Taylor Phinney (BMC) anfaller från det jagande fältet fyra kilometer före mål och lyckas hålla sprintarna på avstånd. [Länk]
Den femte etappen av Tour of California gav förmodligen veteranen Jens Voigt (RadioShack-Leopard) en av hans sista stora segrar. Men publikfavoriten upplevde detta på ett sätt som är unikt för honom. Efter att han hade valt fältet på kanten av vinden duperade han förare som Peter Sagan (Cannondale) och Tyler Farrar (Garmin-Sharp) med en kraftfull acceleration några kilometer före slutet. [Länk]
På MTB väckte tjecken Michal Marosi häpnad med en aldrig tidigare skådad omkörningsmanöver vid 4X Pro Tour-loppet i Jablonec nad Nisou. [Länk]
Även svenskan Alexandra Engen, som lyckades försvara sin titel i XC-eliminatorn trots ett smärtsamt fall på träningen där hon slog ut en tand, kunde listas här. [Länk]
Men hur anmärkningsvärda dessa händelser än var, kom de inte in på vår topp 10. Här hittar du andra ögonblick som vi skulle vilja föra dig närmare nedan.
//10. Sven Nys – Cyclocross World Championships – Louisville (USA)
Sven Nys (Crelan-KDL) är utan tvekan århundradets cyclocrosser. Ingen annan förare kan skryta med fler segrar än han “Baalens kannibal”. Fram till VM i Louisville, USA, hade han dock bara kunnat bli elitvärldsmästare en gång. Nys, som redan meddelat att säsongen därpå skulle bli hans sista, satte allt på ett kort och skakade av sig sin närmaste konkurrent, Klaas Vantornout (Sunweb-Napoleon Games), i sista omgången. [Länk] Den andra världstiteln var kronan på verket på hans tveklöst fantastiska karriär.
//9. Dan McConnell – MTB World Cup – Albstadt (Tyskland)
MTB World Cup firade sin start i Schwarzwald i år. Albstadt erbjöd eliten en rutt som var tuff. På grund av ogynnsamma väderförhållanden utvecklades loppet till slut annorlunda än någon skulle ha förväntat sig. Favoriterna Nino Schurter (Scott-Swisspower) och Jaroslav Kulhavy (Specialiserade) snubblade. Julien Absalon (BMC) å sin sida körde ett imponerande starkt lopp och blev bara segerberövad av en defekt. Mottagaren av denna situation var australiensaren Daniel McConnell (Trek), som förmodligen inte ens de djärvaste spåkvinnorna skulle ha sett på första plats tidigare. Tack vare ett mycket starkt sista varv lyckades han komma ikapp ledningen, som faktiskt redan sprungit iväg, och tillslut attackerade den några hundra meter från mål.
//8:a. Jérôme Clementz – Enduro World Series
Jérôme Clementz är den obestridda kungen av årets endurosäsong. Ett enda ögonblick är extremt svårt i hans fall. Detta beror å ena sidan på sportens format och å andra sidan på den livlige fransmannens mångsidighet. Han säkrade totalsegern i den nyligen introducerade Enduro World Series och anses vara endurosportens ansikte utåt. Till och med hans närmaste rivaler berömmer honom som föraren med det bästa totalpaketet. Den här videon visar hur det ser ut.
//7. DTU Mixed Team – Triathlon Team World Cup – Hamburg (Tyskland)
Det var första gången som Hamburg firade den dagen. För första gången i evenemangets historia hölls även världsmästerskapet för blandade lag i hansestaden. Lagen från Storbritannien och Australien, som tidigare ansågs vara favoriter, föll i vägen. Anne Haug, Jan Frodeno och Co. lyckades dock fira en enastående hemmaseger.
//6. Andreas Müller – Ban World Cup Scratch – Manchester (Storbritannien)
Berlinfödde Andreas Müller, som har tävlat för Österrike i flera år, är en förstklassig järnvägsspecialist. Du kan hitta honom på 6-dagarstävlingar på vintern, men även bakom stayermotorcykeln på sommaren. Han bevisade också att han är fartfylld i starten av ban-VM i Manchester. Han uppnådde en liten känsla i repan. Knappt tjugo varv före slutet av ett extremt snabbt lopp – snitthastigheten på slutet var nästan 55 kilometer i timmen – attackerade han från fältet och utnyttjade därmed en liten brist på uppmärksamhet från tävlingens sida för att vinna. Trots att han inte lyckades få ett bonusvarv kunde han ändå avvärja mobben som stormade in på sista varven.
//5. Gerald Ciolek – Milano-San Remo (Italien)
Vem skulle ha trott? Gerald Ciolek (MTN-Qhubeka) hade redan skrivits av många innan säsongen 2013. Efter sin ganska blygsamma mellanlandning på Omega Pharma-QuickStep gick den unge mannen från Pulheim med i det sydafrikanska ProContinental-teamet MTN-Qhubeka. Men han visade sedan tvivlarna fel med en smäll. I 2013 års upplaga av Milan-San Remo-klassikern, som präglades av snöstormar, obevekliga skyfall och kalla temperaturer, körde Ciolek som en gammal hand och visade att förändringen var bra för honom. Som kapten för sitt lag höll han tillbaka tills några kilometer från mål och såg katt-och-råtta-matchen mellan favoriterna Peter Sagan (Cannondale) och Fabian Cancellara (RadioShack-Leopard) från deras bakhjul. På Via Roma hade de inget att sätta emot honom.
//4. Sebastian Kienle – Ironman 70.3 World Championships – Las Vegas (USA)
Världsmästaren i Ironman 70.3 2012 hade varit skadad länge. Det fanns ett mer än stort frågetecken bakom Sebastian Kienles försvar av sin titel. Men i regnet i Las Vegas växte han ur sig själv. Han visade återigen sin dominans, särskilt på cykelbanan. En hastighet på över 50 kilometer i timmen talar sitt tydliga språk. Och hur överraskande hans titelförsvar kan ha varit, det var definitivt förtjänat.
//3. Lars van der Haar och Philipp Walsleben – Cyclocross World Cup – Tabor (Tjeckien)
Den senaste cykelcrosshistorien känner till många dueller. Däremot brukar belgiska förare vara inblandade. Så inte i år, eftersom de två första platserna i världscupen upptas av de holländska och tyska mästarna, Lars van der Haar (Rabobank) och Philipp Walsleben (BKCP-Powerplus). Hennes prestation vid världscupen i Tabor, Tjeckien var särskilt imponerande. Efter mer än en timme på snabbbanan avgjorde målbilden äntligen.
//2. Rui Costa och Joaquin Rodriguez – World Cup Single Road – Toscana (Italien)
Spanjoren Joaquim Rodriguez (Katusha) grät bittra tårar vid målgången. Efter nästan sju och en halv timmes racing var han bara några hundra meter från att vinna världsmästerskapstiteln. Rui Costa (Movistar) var glad över detta. Portugisen hade tidigare hållit tillbaka i loppets avgörande fas och framför allt gett spanjorerna Rodriguez och Alejandro Valverde (Movistar) och italienaren Vincenzo Nibali (Astana) utrymme att utvecklas. Rodriguez verkade utnyttja detta på bästa sätt – tills Costa kontrade spanjorens anfall en knapp kilometer från mål.
//1. Tony Martin – Vuelta a Espana, etapp 6 – Guijuelo-Caceres (Spanien)
Tony Martin (Omega Pharma-QuickStep) kommer förmodligen inte att glömma den sjätte etappen av Vuelta a Espana i all hast. Den 175 augusti måste 29 kilometer tillryggaläggas mellan Guijuelo och Caceres - för Martin chansen till en fyra timmars individuell tidsresa. På kilometer noll attackerade den regerande världsmästaren i tidskörning och red sedan ett av de mest anmärkningsvärda solon i cykelsportens historia. Och även om Martin fångades av laddningsfältet några meter före mål – etappen vanns av dansken Michael Morkov – var han dagens man.
Schreibe einen Kommentar