Förra helgen var Rothaus Riderman i Bad Dürrheim ett av de vackraste evenemangen i den tyska cykelcupen. Förutom perfekt organisation visste Bad Dürrheim återigen hur man imponerade med fantastiskt väder i år.
En liten grupp från GREEN'N FIT-teamet startade. Maratonkvinnan Marion Wittler visste hur man övertygade som alltid, för ett konstant lopp och var en bra 12:a i den totala rankingen.
Pascal Hanhart, som faktiskt tävlar på kort distans, red med de stora pojkarna i Riderman och avslutade touren på en stark 32:a plats totalt. Efter 2:a etappen hade Betty Gerke goda utsikter i loppet, men kunde tyvärr inte tävla i sista etappen på grund av influensa och fick begrava alla förhoppningar om en pallplats på AK.
Alexander Broch hade en helg som var allt annat än perfekt, som han rapporterar i sin personliga tävlingsrapport:
The Riderman är ett av mina absoluta favoritlopp, rutterna genom Schwarzwald är ganska krävande, organisationen är perfekt och om vädret fortfarande är rätt kan inget gå fel, egentligen. Till en början gick allt enligt planerna, ankomst till Gütersloh på torsdagskvällen för att hämta Pascal och avfärd på fredagsmorgonen klockan 6 i riktning mot Bad Dürrheim.
Efter en smidig resa var vi framme vid 12-tiden och hade därför tillräckligt med tid för ett lätt uppvärmningsvarv och att förbereda oss för tempoloppet på fredag eftermiddag.
Strax före 16 hade jag start, så jag satte mig på rullen en timme innan och lade lite vikt på benen. Jag mådde bra och rullade mot startrampen med självförtroende, även om tidslopp verkligen inte är min grej. De första kilometrarna upp till bergsklassificeringen rullade ganska bra, men när jag ville byta tillbaka till den stora kedjekransen på toppen föll kedjan först till höger om den stora kedjekransen och när jag försökte rätta till den föll den till slut hela vägen ner. Det var det, av cykeln, sätt på kedjan igen och på.
Sedan dess hängde inte mycket ihop, rytmen borta, sidostygn där, chansen till hyfsad tid och startplats i de första blocken av 2:a etappen då.
Så jag började det andra steget från startblock D! Det är så jävla långt efter. Jag visste från förra året och en likadan medioker tidskörningsprestation att man fortfarande kan gå framåt. Det betyder dock inte att man rullar uppför den första backen med spetsen, utan att man kör till stopp direkt från start för att ta sig fram. Eftersom den första stigningen i år kom efter 6,5 kilometer fanns det inte mycket tid att nå detta mål. Jag klarade det i alla fall och jag kunde återhämta mig något innan den tredje stigningen och mådde bra. Jag tog mig an klassificeringen längst fram i fältet, men innan klättringen verkligen började var loppet över för min del igen. En vass sten i en kurva skar hela mitt bakdäck och jag kunde bara rulla rakt fram på en äng. Jag kunde åtminstone avsluta loppet tack vare en neutral materialcykel. En topplacering var förstås borta.
Det första startblocket gick inte heller för tredje etappen. På söndagen startade jag loppet från block C, åtminstone en bit längre upp i fältet, fortfarande långt från fronten. Så det är samma spel igen, rulla inte ihop löst, utan gör dig redo, sluta.
Första stoppet kom trots allt inte förrän efter 16 km, så det gav mig lite mer tid att ta mig fram. Efter 10 km var jag framme och de första stigningarna kunde komma. Det gick ganska bra för mig upp till tredje stigningen, sedan blev klättrarna allvarliga och tempot ökade rejält. När bergsklassificeringen nåddes hade det första fältet delats upp i flera grupper och även efter berget var det dags att stanna för att hinna med nästa grupp.
Vid 4:e stigningen låg vi strax bakom ledarna med den andra gruppen, men sedan kom han, mannen med hammaren. Jag var tvungen att släppa gruppen och var ensam för tillfället. De resterande kilometrarna letade jag efter ett gäng som körde i måttligt tempo, när gruppen sedan inledde finalen igen satte jag upp benen 3 km innan mål och rullade resterande kilometer till mål. Det fungerade inte för mig i år med det bra loppet i Schwarzwald.
Sammantaget var det ändå en trevlig helg med en extremt professionell och okomplicerad organisation, fina rutter och fantastiskt väder. För mig, trots allt, en fin avslutning på säsongen. Laget startar 03.10. fortfarande på Münsterland Giro och kommer att försöka vinna AK för Marion. Då åker jag på semester.
Schreibe einen Kommentar