Efter mitt korta uppehåll blir EM i Chies d' Alpago/I mitt första lopp. Jag kommer med blandade känslor. De sista träningspassen gick väldigt bra och kroppen och jag verkar vara i form. Efter alla strimma otur och problem under första halvan av säsongen saknar jag dock självförtroende. Jag försöker se fram emot loppet och min tid med landslaget. Jag kommer bra överens med rutten. En bergsväg med några branta stigningar. Jag slutar 9:a! Jag är nöjd eftersom jag känner att jag är på rätt väg att fortsätta min prestation.
Det finns ingen tid kvar nu. De två utomeuropeiska världscuperna i Kanada och USA står redan på tävlingsschemat för de kommande helgerna.
För mig börjar resan på tisdag hemifrån till Paris. Teamets huvudkontor ligger bara några kilometer från CDG flygplats. Jag stannar där en natt innan vårt flyg till Quebec på onsdag! Vår personal har redan packat materialet och våra cyklar i förväg och flyger till Montreal på tisdag för att förbereda allt för oss ryttare!
Efter alla strapatser med att resa från EM från Chies d' Alpago/Belluno via Freiburg till Paris verkar resan väldigt lång för mig. Vårt flyg avgår kl 11:30. Med en tidsskillnad på -6 timmar landar vi i Quebec vid 13-tiden. Passkontroll. Bagageupphämtning. Två av våra mekaniker väntar redan på oss och tar oss till boendet med hyrbilarna. Resan tar ytterligare 1,5 timme! Äntligen framme vid våra lägenheter. Vi är alla ganska utmattade. Det är redan kväll i Europa och vi känner alla ett behov av att gå och lägga oss. Det skulle naturligtvis inte vara särskilt bra för att komma in i rytmen. På grund av den korta ankomsten finns det ingen tid för en rimlig anpassning! Kroppen behöver vänja sig vid tidszonen och klimatet så snabbt som möjligt. Vi tar ett mellanmål och jag går till banan med mina lagkamrater. Bara för att få ett intryck av den mycket krävande och tekniska rutten, för att få lite motion och för att hålla sig vaken!
Efteråt får vi massage av våra två sjukgymnaster. Detta främjar regenerering och eliminering av slaggprodukter från musklerna. Middag. Jag är så trött att jag inte känner mig hungrig! Det är också natt i vår tidszon! Vi håller oss vakna till 21. Efteråt faller jag som en sten i min säng. Jag går upp 30:7 och mår förvånansvärt bra. Frukost och sedan gav vi oss iväg för första rutträningen på min BH-Bike Ultimate. Det är torsdag och min huvudsakliga träningsdag inför den kommande tävlingen. Jag är lite nervös för hur jag ska klara banan och hur min kropp kommer att reagera. Benen känns optimala och jag klarar rutten väldigt bra. Styrka och koncentration finns där. Jag får ett bra flyt och har verkligen kul på min cykel. Jag klarar också av värmen och hög luftfuktighet. Wow, vilket bra träningspass. Efter 30 timmar är jag tillbaka på vårt boende. Duscha och äta. Massage. På kvällen lagar vi mat tillsammans. Totalt är vi 3 förare, 6 mekaniker, 3 fysioker och våra två teamchefer. Det är inte direkt lätt att laga för 2 personer och så det blir en utmaning varje gång!
Jag sover dåligt nästa natt. Hej jetlag!!! Jag känner mig inte speciell på hela fredagen. Det är min återhämtningsdag med en kort tur på vägen. Jag kan inte riktigt njuta av dagen. Spänningen inför det kommande VM är där. Jag är här för att ha ett bra lopp!
Lördag morgon. Idag är det förladdningsdagen. Efter regnskurarna i fredags blev rutten mycket halt med sina många branta stenpartier. Ändå klarar jag det bra. Efter ett startvarv och ett vanligt varv med ”cooldown” på vägen avslutade jag träningen efter 1,5 timme. Jag är "Race Ready"! Sista cykelkontroll från mekanikerna. När det kommer till däck väljer jag våra nya prototyper från Michelin.
Kort lunch. Jag försöker koppla av med bra musik. Spänningen och förväntan inför loppet finns där. Bra känsla! Jag märker att jag är på rätt väg att komma tillbaka till min prestation! Kort massage. Middag. Sova.
Söndag morgon. "Raceday" och min födelsedag. Med startnummer 30 står jag i startrutan efter uppvärmningsfasen. "Callup" börjar om några minuter. Spänningen är enorm vid startlinjen! Det är nervöst och hektiskt. Folk väntar armbåge till armbåge på startsignalen. Då faller den här. "Loppet är igång"!!! På tjärvägen på första stigningen försöker jag göra upp positioner för med 30 har jag inget bra utgångsläge! Som alltid är positionsstriderna väldigt aggressiva! Det är ett fall framför mig, jag kan knappt undvika det. Jag försöker täppa till luckan framtill så snabbt som möjligt! Det kostar energi. Den första stigningen i den ordinarie omgången är så brant och smal att bara de 15 första ryttarna klarar det på sina cyklar. Bakom det, trafikstockningar och löpning! Det tar tid! Attans! Jag håller mig lugn och fokuserad. Jag känner att min kropp är stark! Under loppet gör jag upp den ena platsen efter den andra. Tyvärr smyger sig det lilla handikappet på att min vänstra pedal inte riktigt fixar det. Det är inte helt säkert på denna mycket tekniska rutt. På vissa ställen måste jag kliva av cykeln en stund. Jag går glatt över mållinjen på 13:e plats. En av våra två sjukgymnaster välkomnar mig dit. En snabb förfriskning och sedan iväg till teamtältet. Fräscha upp.
Flytta. Kort utgång. Jag vet att mer skulle ha varit möjligt idag. Men jag vill inte tänka på handikappet, jag vill behålla den goda känslan istället. Jag är bara lättad över att känna att jag är tillbaka i loppet! Med 9:e plats på EM och dagens resultat har jag uppnått B-standarden för OS-kvalet. Jag ser redan fram emot det kommande VM i Windham/USA. Mitt mål är att hamna bland de bästa 5-10 i världscupen igen!
På kvällen överraskar mitt team mig med en liten födelsedagsfest. Jag är verkligen glad över det och njuter av kvällen. Trött och belåten somnar jag. Imorgon börjar vi vår vidare resa till Windham. Resan är planerad i två etapper. På måndag morgon åker vi på cykeln i en timme för att rensa benen. Sedan packar vi och resan börjar. I Quebec gör vi ett snabbt stopp för lunch. Sedan åker vi till Montreal för en övernattning. Resan tar längre tid än planerat. Vi anländer på kvällen och går direkt på middag med en kort promenad. Sova. Och så nästa dag åker vi till Windham. Från Montreal är det bara mindre än en timme till gränsen mellan Kanada och USA. Kontrollerna är mycket strikta där. Efter den första passkontrollen måste vi lämna våra hyrbilar. Dessa kontrolleras med snifferhundar och vi går in i huvudbyggnaden.
Fingeravtryck, foto, stämpel i passet...! Efter ca 45 minuter är vi klara. Det gick förvånansvärt snabbt! Beroende på detta måste du tillåta 1-2 timmar för denna ingångskontroll. JA vi är i USA. Resan fortsätter på de ändlösa motorvägarna genom USA:s gröna natur. Vi ser otaliga lastbilar och jag njuter av åkturen. Dags för förnyelse.
Vi når Windham på eftermiddagen. Vårt team hyrde ett helt hus. Windham Chalet. 100m från startlinjen – perfekt läge. Jag tycker att det är väldigt bra att inte bo på hotell. Vi lagar mat och bor tillsammans, vilket skapar en bra teamatmosfär och gör det mer som en familj! Det är ingen träning för mig idag. Trött efter de två resdagarna samlar jag energi inför morgondagens träning på sträckan. Jag ser redan fram emot det. Jag sover dåligt den natten, en till säng och en annan miljö! spelar ingen roll.
Frukost och sen går vi på första spårträningen. Jag gillar verkligen kursen. En lång stigning med några väldigt orytmiska partier. Nedförsbacken är väldigt snabb. Torr, lös mark över stengångar, rötter och ängsgångar. Allt är väldigt grovt! En ansträngande och fysiskt mycket tuff bana. Jag är glad. Tack vare resultaten på EM och senaste världscupen i Mont Sainte Anne fick jag tillbaka mitt tappade självförtroende. Jag vet att jag kan bli en av de bästa på berget om allt går åt rätt håll! Jag kör 5 varv. Jag lämnar banan mår bra och sträcker på benen på vägen. Idag var jag på banan med min BH Ultimate Bike och de nya Michelin Prototyp 2.1-däcken. Däcket är perfekt för den här sträckan och mitt val för loppet har redan gjorts. På grund av det väldigt grova underlaget är det viktigt med bra däckvolym så att du kan köra med mindre lufttryck. Desto viktigare med en hardtail. Prototypen har mycket bra rullmotstånd och bra sidoprofil. Det behöver jag med den lösa ytan i kurvorna! Efter utbildningen för jag vidare min feedback till vår mekaniker.
Efteråt går vi till kaféet här i Windham. Cykelcyklister och personal från andra lag finns där dygnet runt! Ingen avkoppling för mig. Våra två sjukgymnaster börjar behandlingen från kl 15. Eftersom vi är 6 ryttare har varje fysio 3 ryttare per dag. Jag njuter av massagen. Lätt att få behandling varje dag på ett mycket professionellt sätt. På eftermiddagen kopplar jag av med bra musik. Spänningen inför det kommande VM är redan där. Jag satte mig själv topp 8 som mål. Än en gång har jag ingen bra natt. Idag igen banträning inklusive ett snabbt varv! Mina ben mår väldigt bra. Jag är redo för loppet! Resten av dagen är nästan densamma som dagen innan. Fredag är min vilodag. En timme på vägen för att slappna av i benen. Fysion från landslaget följer med mig. Koppla av. Fika tid. Koppla av.
Lördagen före loppet. Idag handlar det om att förbereda kroppen för morgondagens lopp. Jag tar en närmare titt på startslingan och går sedan på det vanliga varvet. Jag har spenderat tillräckligt många varv på banan under de senaste dagarna och känner mig "redo att tävla"! Jag är exalterad inför loppet imorgon! Den sista cykelkontrollen från mekanikerna och den sista behandlingen från fysioterna! Nu är det dags för mig att komma till startlinjen! Jag lyssnar på musik nästan hela eftermiddagen.
TÄVLINGSDAG! Till frukost äter vi som vanligt havregrynsgröt med banan, grönt te och kaffe! Min uppvärmning börjar klockan 10:15. En timme innan start. Jag mår bra och är full av förväntan! Klockan 11 kallas vi till startrutan. Uppringningen kan börja. Med startnummer 29 har jag fortfarande ingen startposition. spelar ingen roll! De sista sekunderna fram till startsignalen står vi tätt packade, armbåge mot armbåge! Min kropp skakar av spänning. 1 startslinga & 6 varv! Sedan slocknar startsignalen. Jag klickade snabbt i min pedal, men hölls upp lite av ryttarna framför eftersom jag var i en mer bakre position. Sedan gapet. Jag ger den full gas. Gör upp den ena positionen efter den andra och hamna snabbt i topp 15. Du kan knappt se på grund av damm. Efter startslingan kommer jag in på första ordinarie varvet på 12:e plats. Bra. Jag gör upp fler positioner direkt i starten på berget. Ett otroligt högt tempo är satt. Race är igång!
Jag försöker hitta min rytm och placera mig i position 7/6! Vissa förare börjar få problem i den mycket höga hastigheten. Jag ökar tempot och plötsligt är vi tillsammans på vägens högsta punkt från 2:a till 6:e plats! Nu är var och en av oss på vår gräns. Vilken kamp. Jag är helt med i loppet. Tappar lite på nedförsbackarna. Men jag har enorm press på min KMC-kedja på berget! 12 sekunder på andra plats. Ser fram emot tävlingen. Jag kämpar, gör mitt bästa. Sista varvet ringer klockan! Position 2 och några sekunder i position 6! Jag vill ha pallen. Jag attackerar utan att tveka och ger den mitt ALLT. Meter för meter tar jag tid och kämpar om pallplatsen. Vid gränsen går du utför. Jag koncentrerar mig så gott jag kan på linjen, i mellangångarna ger jag så mycket press jag kan och vad kroppen har kvar. Sen sista lilla uppförsbacken till mål. Jag kan inte tro det: YEEEEEEESSSSSSSSSS pallplats!
Gåskött. Utmattning. Känslor av lycka. Tårar. Jag är utmattad. Ligg på golvet och bara njut av stunden! Efter alla streck av otur och problem i början av säsongen är jag på moln 7! Jag behöver lite tid för att få mitt känslomässiga kaos under kontroll. En av våra två sjukgymnaster är vid min sida. Äntligen kan jag gå upp. Jag faller honom om halsen och han kan fortfarande inte tro det. Jag måste gå direkt till palltältet. Där har vi några minuter på oss att fräscha upp, byta om och städa lite innan vi kallas till talarstolen. Jag njuter av varje sekund av dessa stunder. Jag står på pallen med gåshud. Vilket lopp! Jag kanske är den gladaste föraren idag! Tack till mitt fantastiska team BH-Sr Suntour-KMC, min tränare Robert Pintaric och till ALLA som tror så mycket på mig och stöttar mig! Tack vare resultaten från EM och VM i MSA har jag uppfyllt B-standarden för OS-kvalet för Tyskland och med dagens 5:e plats har jag klarat A-standarden och samtidigt det bästa resultatet hittills för kvinnors kval!
Jag vill verkligen kunna delta i mitt tredje spel i Rio och jag kommer att kämpa för det.
Måndag morgon. Fordonen är packade. Vi tar oss till Montreal till flygplatsen. Flyg till Paris. Återvänd hem till Freiburg. HEM!
Schreibe einen Kommentar