Intervju: Det är få idrottare som har fastnat i ditt minne i flera år. Oftast är det dessa som vunnit ädelmetall, mästerskapströjor och ett antal fans med otroliga prestationer och som inspirerar med stor sympati utanför sporten. Holländska Anneke Beerten är en sådan idrottare. Vi satte den första europeiska enduromästaren på prov och pratade med henne om hennes karriär, Enduro och framtiden.
Hej Anneke, många kommer redan att känna dig från Fourcross eller Enduro, men presentera dig gärna kort. Hur länge har du varit på cykeln och när blev du proffs?
Jag kommer från Nederländerna och jag har cyklat hela mitt liv. Jag började cykla BMX när jag var fyra år gammal, nu är jag 32 och jag cyklar fortfarande. Jag har blivit holländsk mästare sex gånger på BMX och vunnit världsmästerskapen två gånger. Vid något tillfälle behövde jag en ny utmaning och så jag kastade benet över en mountainbike för första gången när jag var 17. Några år senare blev jag proffs och det är jag fortfarande av hela mitt hjärta.
Du var sedan länge på fourcrossern och bytte till enduro 2013. Disciplinerna är väldigt olika, men förra året kunde man bevisa sig själv med goda resultat. För några veckor sedan gick det första Enduro-EM i Kirchberg och du vann loppet. Vädret samarbetade inte riktigt, men du gjorde ett bra lopp. Kan du berätta om dina intryck av evenemanget?
Det var ett fantastiskt lopp och att vinna det allra första European Enduro Championship är otroligt. Hela helgen var en utmaning, på grund av det kraftiga regnet var förhållandena mycket svåra - däremellan snöade det till och med. Överraskande nog mådde jag riktigt bra i dessa svåra förhållanden och ibland kändes det som att åka motocrossmaskin genom djup lera. Jag hade definitivt kul och försökte bara att inte ramla, vilket till slut blev bra.
Blev du lite besviken över att inte se alla de bästa europeiska ryttarna på EM?
Ja, men så är det ofta i europeiska lopp. Vi har nu så många evenemang att det är svårt att tävla i alla. Några var på Trans Provence som hölls samma helg men det var ändå många förrätter och jag kan berätta att det finns några snabba tjejer!
Du har haft många segrar i en mängd olika grenar i din karriär hittills och resultaten i Enduro World Series blir också bättre och bättre. Förra året kunde du få din första etappvinst och dagsvinsten är utan tvekan nästa stora steg. Vad tror du att du måste göra för att slå Tracey och Anne-Caroline?
Jag känner att om tävlingen och banorna passar min körstil så kan jag slå dem. Sakta men säkert tar jag reda på hur man vinner etapper och nu handlar det om att vinna inte bara en utan flera på tävlingsdagen.(skratt)
Vilket av EWS-loppen gillar du mest och var tror du att dina chanser att vinna är bäst?
Det är alltid svårt att säga. Jag gillar de krävande loppen som i Skottland men också de flytande och snabba etapperna i Frankrike. Jag ser fram emot Colorado nästa månad, älskar att åka där. (Redaktörens anmärkning: Anneke vann sin första EWS-etapp i Colorado förra året. De snabba och hoppiga stigarna gynnar hennes BMX-bakgrund.)
Du red för Specialized för många år sedan tills de bestämde sig för att avbryta sitt Gravity-program. Du var sedan på Trek ett tag och med bytet till Enduro gick du tillbaka till Specialized 2013. Båda är stora företag med en stor mountainbikebakgrund. Varför valde du att byta?
När jag red för Trek var fokus tydligt på fourcross och jag var på Bart Brentjens lag som var starkt orienterat om längdåkning. Efter att ha vunnit Fourcross World Championship två gånger letade jag efter en ny utmaning. Jag hade hållit god kontakt med Specialized under åren och när jag hörde att de byggde ett enduroteam kontaktade jag Benno Willeit, teamchefen. Jag såg verkligen fram emot att ta mig an min nya Enduro-utmaning tillsammans med Specialized.
Vilken cykel använder du mest just nu? Vi brukar se dig på Enduro 29, men de senaste gångerna har du varit på den helt nya Stumpjumper. Kommer du åka Stumpjumper resten av säsongen? Vad är den stora skillnaden mot Enduro?
Jag är lite bortskämd, jag måste säga, Specialized har många bra cyklar. Hittills har jag kört Enduro 29. Cykeln är en maskin och den är otroligt bra, speciellt utför. Men den nya Stumpjumpern imponerade på mig redan på första provturen och jag blev kär direkt. Den är lite mer lekfull än Enduro och den är också lite lättare. Jag åkte Stumpjumper de senaste tävlingarna eftersom banorna passade cykeln bra. Det är ganska lätt för mig att växla mellan de två cyklarna så jag tror att jag väljer cyklar utifrån hur spåren är.
Det är lite konstigt att se en kvinna på en 29er. Varför använder du dem? Passar de din körstil bättre än 650B-hjul?
Tracey Moseley kör också en 29:a...det känns bara snabbare för mig och efter att ha spenderat lite tid på att testa så är klockan rätt för 29er också.
Du kör också vanliga unisex-ramar, även om det redan finns damspecifika cyklar. Skulle du vilja kunna åka en Enduro 29 designad för kvinnor?
Den nya Rhyme från Specialized är en fantastisk endurocykel bara för kvinnor. Tyvärr finns cykeln bara med en 650B för tillfället, men det är kul att se att företagen och vi på Specialized gör mer åt det här hållet. Jag är säker på att vi kommer att se fler sådana här cyklar i framtiden och att jag förr eller senare också kommer att tävla med dem.
I vilken utsträckning är du involverad i utvecklingsprocessen på Specialized och hur fungerar denna process?
Som specialiserade idrottare är vi involverade i alla stadier av utveckling och testning. Företaget brinner mycket för utveckling och de tar våra idéer och feedback från ryttare på största allvar. Vi pratar hela tiden om produkterna och framför allt efter de stora evenemangen ger vi feedback. En väldigt cool produkt som jag var väldigt involverad i är SWAT Bandit, en riktigt bra enduroprodukt som jag verkligen gillar.
Hur tror du att enduro kommer att utvecklas? Är det redan på topp eller kommer det mer?
Jag tror att det kommer att hända mycket mer i framtiden. Enduro är fortfarande en väldigt ung gren och fler och fler racingserier växer fram. Enduro World Series gör ett bra jobb och främjar sporten på ett bra sätt. Loppet i Irland är ett bra exempel på hur stor sporten redan är. Så många åskådare kom till scenerna och stämningen var otrolig. Det fina är att vem som helst kan göra det!
Tyvärr är vi redan i slutet av vår intervju, men det finns en sak till som jag skulle vilja veta från dig. Efter så många år av racing, hur håller du dig motiverad?
Det ligger i mitt blod...Jag älskar att tävla, resa och följa mina drömmar. Jag blir ganska grinig när jag inte får cykla. Så sätt mig på en cykel och jag är nöjd.
Foton: Sebastian Schieck
Schreibe einen Kommentar