På Eurobike Media Days såg vi en ny variant av Hawk Hill-modellen, som förnyades helt i år, i Marin Bikes monter. 120 mm allroundmaskinen riktar sig mer till prismedvetna köpare som värdesätter en högkvalitativ ram och solid utrustning utan att behöva plundra alla sina besparingar. Medan det bara fanns en variant av Hawk Hill att köpa 2017, utökas 2018 års modellserie till totalt tre trimnivåer.
Instegsmodellen kommer därför att ligga på samma prisnivå som sin föregångare – det vill säga runt 1.600 2.000 euro – medan toppmodellen vi testade kostar runt 3 1 euro. För att komma direkt till saken: Det är fortfarande en jäkla massa pengar för många cyklar. Hawk Hill 11 kommer med en 29×XNUMX-växel från Shimano med SLX-bakväxel och FSA-vev, Rock Shox-chassi, stabila hjul med breda fälgar (XNUMX mm inre bredd) och en infällbar sadelstolpe från TranzX.
Geometrin har förblivit trogen Hawk Hills fokus: en kraftfull tourer som borde leta sig överallt, från skogsstigar till krävande stigar. Styrvinkeln är därför ganska slak, och den effektivt ganska branta sitsvinkeln hjälper till när man trampar. Korta kedjestag ger smidig hantering och den måttligt långa räckvidden ger trygghet när det blir lite brant.
Marin Hawk Hill 3: Första intrycket av leden
På stigarna vid Plan de Corones i Sydtyrolen kunde vi sätta den nya Hawk Hill genom ett ordentligt korttest. Alla som känner till området vet att det brukar vara brant här – upp och ner – och att undergrunden ibland sätter chassit på hårda prov. Men innan vi kommer till körintrycken, först några ord om strukturen och valet av komponenter: Den traditionella tillverkaren har gjort ett riktigt bra jobb här och satt värde på rätt punkter. Vi lade till exempel märke till den mycket bra fjärrkontrollen till sadelstolpen, som är monterad på vänster sida i triggerstil. Sittbrunnen gör i alla fall ett riktigt bra intryck, skaftet är snyggt och kort, styret är tillräckligt brett och ergonomiskt lyckat. Robusta, pålitliga delar används i hela cykeln och borde göra Hawk Hill 3 till en riktig bekymmersfri enhet.
På själva leden krossade 120 mm-cykeln våra förväntningar: Vi hade förväntat oss en mer reserverad tourer här. Men Hawk Hill visade sig vara en fullblods stigcykel som var lätt att sätta i kurvorna, bjöd in att dra av och leka med och dessutom klippte en riktigt bra figur på krävande, branta passager. Klätterkunskaperna var inte mindre övertygande: Trots den sportiga översättningen var det väldigt lätt att klättra även riktigt branta ramper. Bakdelen håller sig behagligt stadig även med stötdämparen öppen och vinglar knappt. Trots den relativt höga vikten går det snabbt – även om den smala räckvidden möjligen kan bli ett problem vid långa klättringar.
Max säger
Och hur mycket väger den bra biten?
Michael Faiss säger
Tyvärr glömde vi vår våg under provstressen, men jag frågar!