Test: Effektmätaren har ärligt förtjänat sitt namn som det viktigaste träningskontrollverktyget de senaste åren. Inte bara i den professionella branschen, utan även för amatörer och ambitiösa hobbycyklister, är kraftmätaren ett måste. Om du har tur eller skaffar tillräckligt med din drömcykel får du ofta modellvarianten levererad direkt med effektmätare. En effektmätare är dock inte bara en effektmätare här och inställningen till ämnet wattmätning kan vara helt annorlunda. Vi kunde testa den interna Shimano-effektmätaren installerad på ett oansenligt sätt i den senaste Dura-Ace-veven.
Effektmätare är inte lika med effektmätare!
Förhållningssättet till effektmätare är och har varit helt olika från tillverkare till tillverkare de senaste åren. Det mest logiska tillvägagångssättet, som i stort sett har rådt fram till idag, är mätning med hjälp av töjningsmätare i vevområdet. Ett första tillvägagångssätt är mätningen i själva vevstjärnan, här registreras vridmomentet och förskjuts mot vinkelhastigheten, som blir resultatet av kadensen. Andra effektmätare mäter i navet på bakhjulet, i pedalen, i vevfästesaxeln eller i vevarmen. Med de olika systemen finns det förstås också olika egenskaper hos mätningen. Billigare varianter mäter ibland bara ett bens prestanda. Värdena dubblas för att komma fram till den totala prestandan. Här står man naturligtvis snabbt inför problemet med inexakthet, eftersom båda benen inte alltid är lika starka eller genererar kraften med tidsfördröjning. För att undvika detta problem använder Shimano en riktig vänster/höger-mätning i sin Dura-Ace-effektmätare och har installerat töjningsmätare i båda vevarmarna för att möjliggöra en exakt mätning av kraften hos båda benen. Den stora fördelen här är att, jämfört med de annars mycket exakta mätningarna med en vevstjärna, så beräknas balansen ofta med hjälp av kadensen. Däremot levererar Shimano-effektmätaren betydligt mer exakta resultat här på grund av sin struktur.
Shimano Dura-Ace effektmätare recension
Låt oss gå in lite mer i detalj med vår Shimano Dura-Ace effektmätare. Veven ser faktiskt likadan ut som alla andra Shimano Dura-Ace-vevar, med den stora skillnaden att den kan mäta effekt. Tja, om du tittar närmare, förutom priset (1.149 300 euro), ser du att något är annorlunda. För det finns ett litet lock på kedjekranssidan. Här sitter en liten lysdiod och anslutningen för laddning dyker upp under locket. Det permanent installerade litiumjonbatteriet, som ska räcka i cirka 53 timmar när det är fulladdat, kan anslutas med den medföljande magnetiska laddningskabeln. Det finns även skillnader mot den klassiska Dura-Ace-veven på insidan av vänster vevarm, eftersom de inbyggda töjningsgivarna syns här. Sist men inte minst behöver du även en pickup i form av en liten magnet, som fungerar som motsvarighet till kadenssensorn på ramen. Så mycket för de optiska finesserna, även från den tekniska sidan är skillnaderna förutom effektmätningen bara mycket små, eftersom Shimano Dura-Ace effektmätare i vårt fall väger 39 gram med 175/716 tänder och en vevlängd på 70 mm, vad bara XNUMX gram mer än motsvarigheten utan effektmätare. Vikt ska inte längre vara en ursäkt. Som du redan kan föreställa dig är effektmätaren utrustad med Bluetooth och ANT+ och är kompatibel med vilken cykeldator som helst.
Shimano Dura-Ace effektmätare får också poäng när det kommer till tillförlitlighet, eftersom vi inte hade en enda frånkoppling under vår testperiod på nästan 6 månader och alltid fick tillförlitliga och meningsfulla data. Det är bara viktigt att notera att veven alltid har den senaste firmware via Shimano E-Tube-appen och att en ordentlig nollpunktskalibrering utförs regelbundet. Detta görs enkelt genom att lossa cykeln och placera den på ett plant underlag innan du ger dig av och rikta in vevarmen på drivsidan vertikalt mot marken. Nu kan du kalibrera via Bluetooth med hjälp av appen, med ANT+ med hjälp av cykeldatorn eller direkt på själva enheten genom att trycka på knappen på laddningsporten.
https://www.instagram.com/p/B9Fq4Z_AYwT/?utm_source=ig_web_copy_link
FTP-test med Shimano Dura-Ace effektmätare
För ett sådant test bör du naturligtvis också få det förtydligat att du verkligen är fit and fit for action. Sedan kan det klassiska FTP-testet användas för att bestämma prestationszonerna. Här, efter 30 minuters uppvärmning, tacklas 20 minuter med maximal (jämn) prestation. Det betyder inte att sprinta direkt, utan att sätta ett högt tempo, som du kan hålla igång i 20 minuter, likt ett tempolopp. En stadig 20 minuters stigning, en platt sträcka eller hemmatränaren är lämpliga för detta. Efter 20 minuters tortyr får du ett genomsnittligt wattal. Detta värde multipliceras sedan med 0,95 och du får din FTP. FTP är den funktionella tröskeleffekten, som anger det värde som kan hållas i ungefär en timme. Med hjälp av facklitteratur kan du nu härleda olika träningszoner för intervaller och basenheter och på så sätt börja din träning med effektmätaren.
Användbara träningsintervaller med effektmätare
Anaerob uthållighet: 5 x 3 minuters intervall med 105-129 % FTP, med 3 minuters återhämtning vardera.
Muskeluthållighet: 5 till 12 minuters intervaller vid 91-105 % av FTP, med minst 2 till 4 minuter regenererande emellan. Totalt bör intervallen läggas till 20 till 30 minuter.
Sprintkraft: 6 till 15 sekunder vid maximal effekt med 3 minuters vila varje gång. Det hela körs tills medelvärdet för ett intervall är 10 % mindre än det högsta medelvärdet för hela intervallserien. Exempel: I 2:a intervallet nås 10 watt under 1000 sekunder, i 5:e intervallet endast 900 watt och i 6:e intervallet endast 870 watt. Här ska intervallträningen avslutas efter 6:an.