Efter den mycket lyckade helgen i Dresden återförenades vi, Merkur Cycling Team, bara sex dagar senare. Vi träffades på lördag eftermiddag i vackra Bremen. Många förare hölls uppe av flera bilköer och därför var det bara Stefan och Daniel som var på start i tid för inbjudningstävlingen kvällen före Bremen Challenge. Resten av laget upplevde då hur skönt det är att stå vid sidan av vägen och heja på sina lagkamrater.
För särskilt Daniel var det viktigt att se loppet mer som en uppvärmning inför nästa dag och därför skydda benen. Stefan höll dock Merkur Druck-flaggan högt och initierade den eventuella ledande gruppen. Tyvärr var han tvungen att erkänna sig besegrad för majoriteten av Bürstner-Dümo-förarna och missade till slut pallen med nöd och näppe.
Efter loppet rullade vi alla några meter och begav oss sedan tillsammans genom centrum till den italienska restaurangen. Vi blev snabbt mycket imponerade av det vackra landskapet i gamla stan och kunde knappt sluta förvånas. Efter middagen gick vi och letade efter en glassbar och diskuterade taktik för nästa dag. På grund av ruttändringen jämfört med tidigare år lovade loppet att bli mycket tekniskt. På grund av det stora fältet av förare måste de smala passagerna och kullerstenselementen behandlas med försiktighet. Dessutom hade en stark vind aviserats redan på lördagen, vilket skulle hålla oss ännu mer sysselsatta dagen efter.
Söndagen började som vanligt tidigt. Redan vid frukosten undrade vi varför förarna av den korta rutten inte kunde ses på den upphöjda vägen som går förbi hotellet. Lösningen på mysteriet följde snart med beskedet att loppet måste skjutas upp med en timme på grund av en trafikolycka. Så en timme till att oroa sig för vädret och bli nervös. Tillsammans lyckades vi dock överbrygga den här tiden och vi kunde komma igång.
På grund av den hårda vinden var loppet starkt från start och den smala kullerstenspassagen höll fältet utsträckt. Bürstner-Dümo pressade hårt halvvägs genom loppet, de hade tydligen mycket planerat och uppnådde snart att pelotonen hade delat upp i små grupper. De stora lagen som Lock8, Bürstner-Dümo och Merkur Druck var klarvakna och lyckades placera de flesta av ryttarna i den främre gruppen. Attacker bröt ut hela tiden och Daniel och jag var tvungna att hålla ett öga på de stora konkurrenterna i den totala klassificeringen. Stefan och Christian var ofta med i attackerna som bröt ut och resten av gänget gjorde allt de kunde för att desarmera farliga situationer. Det var så vi lyckades kontrollera loppet för våra egna syften.
Men med ett varv kvar gjorde vi ett litet misstag när jag och Daniel missade kopplingen till ett anfall initierat av våra lagkamrater. Marek Bosniatzki och Sandro Kühmel var dock inte heller längst fram. Som tur var hade jag bara ett fritt framhjul när Marek tog chansen och stängde hålet framåt. Jag kunde följa honom och även hoppa in i den främre gruppen. Men eftersom Daniel nu hade en direkt motståndare i toppgruppen skickade vi tillbaka Stefan, Alex och Till för att få tillbaka Daniel till fronten. Samtidigt hade Bürstner-Dümo givetvis insett sin fördel och de tre kvarvarande lagkamraterna runt Marek arbetade mot sammanslagningen. Tyvärr gick det under sista varvet inte längre att få Daniel tillbaka i ledningen, så en uppgörelse mellan förarna längst fram var på väg.
Duellen mellan Marek och mig upprepades för tredje gången i liknande form efter Leipzig och Bochum. Återigen var det en högerböj före en hemsträcka som nu fortfarande låg framför oss. Bürstner-Dümo kunde utnyttja majoriteten bra och placerade Marek bra i hörnet inför spurten. Christian satt precis vid Mareks bakhjul när han körde om sin förare Oliver Rech. Jag valde rätt sida av hemmet rakt med mindre vind. Eftersom Marek och Christian spurtade till vänster var det ett halsbandslopp som ägde rum under de följande sekunderna. Jag märkte hur jag sakta kunde stänga hålet som hade kommit fram efter kurvan och ta mig in mot linjen med mer fart de sista metrarna. Liksom de senaste gångerna var det ett väldigt nära beslut, som, precis som i Bochum, återigen gick till min fördel.
Christian, som faktiskt är mer av vår höjdspecialist, gjorde ett bra jobb och spurtade till tredje plats och fullbordade därmed pallen. Naturligtvis är vi väldigt glada över en pallplats som kännetecknas av Mercury-färgerna, men vi vet att vi nu måste vara mycket vaksamma inför de tre sista loppen i denna GCC-serie för att positionera Daniel väl igen.
Vi säger hejdå till den andra längre pausen i GCC och hörs igen i mitten av september när vi börjar i Mecklenburg.
Som en kort mellanlandning kommer vi att tävla i Hamburg nästa söndag och försöka presentera Merkur-tröjorna väl i vår sponsors hemstad.
Tills dess önskar jag dig fina soliga träningsdagar,
Din Fredrik.
Schreibe einen Kommentar