Förra helgen var Skoda Velodom 2015, den 99:e upplagan av Rund um Köln, hemmamatchen för vårt NRW-lag.
Ett lopp i stan, som man är väldigt förknippat med, är förstås alltid något speciellt och det var alltså inte bara det aviserade mycket fina vädret på tävlingsdagen som gav den så kallade lilla extra motivationen.
Vi var särskilt glada över att delar av vårt team från Thüringen, Sachsen och vår Stefan från Berlin anlände på fredagskvällen.
Så vi hade tillräckligt med tid på lördagen för att visa våra lagkamrater och vänner vår vackra stad Köln. Jag tycker att det var jättekul för alla inblandade.
Efter att resten av teammedlemmarna från Bayern hade anlänt på eftermiddagen var det dags för vår obligatoriska lilla resa, kombinerat med att hämta startdokumenten. Så vi körde uppför floden längs Rhen via Rodenkirchen och Wesseling lätt i riktning mot Bonn och tillbaka igen. En strålande sommarkväll hade vi verkligen förtjänat middag på den italienska restaurangen vid Rhens strand.
På söndagsmorgonen, som planerat, klockan 9:30 avfyrades startsignalen för loppet över 125 km genom Bergisches Land.
Loppet var tänkt att ta en ganska konstig bana för mig, tyvärr också på grund av några fall. Men detta ger mig möjlighet att rapportera från en hjälpares synvinkel.
Denna gång uppställd lite längre bak i startblocket, i ett extremt hektiskt och upprymt ryttarefält, inträffade tyvärr, efter en dryg kilometer vid infarten till Rheinufertunneln framför oss, en stor krasch, där jag föll tyvärr med Stefan och Bernd strax bakom ryttarna som låg stående kom. Daniel fick det lite svårare för han åkte tyvärr också ner. Men alla kunde fortsätta resan och därför var det nu dags att snabbt föra våra spjutspetsar tillbaka till fronten. Detta har fungerat ganska bra hittills, men strax efter att vi hade kommit fram till fältet fick även Stefan ett fall och han fick först byta cykel med Manfred, vilket såklart inte var den billigaste lösningen på grund av de olika dimensionerna, men det var tyvärr, det fanns inget annat sätt för tillfället.
I sällskap av Alex längst fram hörde jag Stefan ropa bakifrån att han behövde min cykel. Så jag drog över på nolltid, bytte cykel och nu befann jag mig på en alldeles för stor cykel (Manfreds), men i den där. att Stefan och jag åker liknande attityder visste jag att en av våra starkaste ryttare var väl omhändertagen och fortfarande låg längst fram i loppet. Det var det viktigaste i början.
Jag fortsatte min resa som en liten pojke på pappas enorma cykel, och så för mig personligen slutade den första inflygningen till Bergisch Gladbach Sand varje chans att kunna spela en avgörande roll i loppet igen.
Att avsluta hemmaloppet är förstås på något sätt fortfarande en hedersfråga.
Så jag bestämde mig för att lämna det här alternativet öppet och väntade på Manfred (på Stefans alldeles för lilla cykel :-), kör långsammare.
Efter en kort konsultation och det positiva svaret på min fråga om cykeln fortfarande var någorlunda körbar bestämde vi oss för att åka förbi en större grupp för att byta cykel framför denna grupp uppe i sanden och sedan starta loppet med detta grupp att köra till slutet. Så Manfred hade tillbaka sin cykel och jag hade åtminstone en lämpligare, om än en med några skador.
Efter att Manfred och jag sedan fortsatt färden i denna grupp och i Forsbach även svängt vänster in på Bergische Runde och inte till Köln, lyckades jag fly till fronten igen på Hoffnungsthal-klättringen och jag arbetade mig fram från grupp till grupp, om endast av träningsskäl och en hedersfråga :-).
På vägen träffade jag många bekanta ansikten och vänner från regionen samt andra lidande från andra team med liknande roller i sina team. Vi hjälptes åt lite och så jag kom till Köln lite sent, men det var en stor belöning som väntade.
Med Ronny Freiesleben gav vårt team dagens vinnare från en toppgrupp på sex. Med Christophs starka 6:e plats (jagargruppens sprint), Alex på 7:e och Stefan på 10:e, vann vi även dagens lagklassificering och är nu totalledare i lagklassificeringen i GCC.
Så återigen var engagemanget värt det för oss som medhjälpare.
Det var ännu en fantastisk tävlingshelg och jag tävlade i ett lopp med tre olika cyklar för första gången :-).
Nu kommer GCC att ta en längre paus fram till den 25.07 juli. fortsätter på Nürburgring med säsongens tuffaste lopp.
Tills dess, med vänliga hälsningar,
Din Thomas.
Schreibe einen Kommentar